Mars 2025, en tripp till Riebeek Kastell

Stefan har fyllt 80 år och han har blivit så firad, så härligt! Familjefirande 28/12, på själva dagen 23/1 och så stora Vattumanskalaset 1/2! Och så måste han ju få en present, inte helt lätt. Ska vi åka till Drakensbergen kanske men det är mycket resande nu, safari över jul, snart blir det Dubai och Maldiverna - ingen lugn och ro!!!

Alltså valde jag den lilla staden Riebeek Kastell, 10 mil norr om Somerset West. Här ligger The Royal Hotel, som skulle vara Sydafrikas äldsta och finaste hotell. Som extra guldkant hade vi två saker. Både enligt Riebeeks Kastells hemsida och enligt hotellet så kulle det vara både marknad och Mardi Gras festival på lördagen den 1/3. På fredagen när vi kom hade jag också bokat in oss på en liten fransk restaurang Au Bouchon Rouge Brasserie, som på menyn hade både sniglar, ostron och fin oxfilé. Dessutom fanns ett antal fina vingårdar runt Riebeek Kasteel. Kunde det bli bättre?

Presenten mottogs inte med acklamation men jag var ändå övertygad om dess förträfflighet. Vi åkte iväg fredag den 28/3. Mysig resa upp, fikade på vägen. 

Framme vid Royal Hotel med sin berömda, långa veranda och med en bar vida känd för sin stora sortering olika ginsorter. Vi checkar in och blir tom uppgraderade så att vi får en liten svit med utsikt. Vi är mycket nöjda!

Utsikten från vår veranda, vinrankor, liten sjö och lite berg, stiligt!

Mellan 4-6 pm varje dag bjuder hotellet på After noon tea och scones med sylt och grädde, så gott!

Mycket nöjd!

Trevlig lounge

Men vi kunde inte se så mycket förberedelser för Mardi Gras karneval. Viss oro uppstod inombords, jag frågade i receptionen, samma reception, som några veckor tidigare sagt javisst, är det Mardi Gras och ändrade vår helg till just denna helgen, - men nej, det är ingen karnival på gång nu!! Vi gick och åt på franska Au Bouchon Rouge, beställde goda sniglar och filé. Jag kollade på nätet, jo då, det står fortfarande Mardi Gras festival just den här helgen men jag inser att man får vara glad om det är marknad i morgon. Det här är ett typiskt exempel på "The Africa Way", det bidde så här!

Vår franska restaurant nästgårds till Royal Hotel 

Vi gör lite andra saker, vi kollar in kyrkan, vi går promenad, ser oss omkring, vi åker till Riebeek West, grannbyn och äter lunch på ett trevligt ställe. Jag har tidigare kollat på en blogg med 18 sevärdheter i Riebeek Kastell tex ett växthus med fina växter, lite vingårdar och annat mys. Vi bokade in oss på restaurng, The Barn, på kvällen där vi åt en världsmästargod Carbonara.

Kyrkan, stor och pampig, som så ofta i små byar

Lördag morgon, en tillfällig folkträngsel på marknaden. Det fanns honung, goda ostar, lite virkat och stickat, växter, lite kläder, överfallslarm, pepparspray mm

Lugnet lade sig ner över nejden

Men vi tyckte allt det var ganska så trevligt

Kan detta heta LillaTorget?

Här kunde man köpa lite vin. Vi besökte faktiskt en vingård, Kloovenburg Wine and Olive Estate, där vi faktiskt gjorde en trevlig och kunskapshöjande olivoljeprovning

Bredvid vinet så fanns lite annat smått och gott tex motorcyklar

Huvudgatan nedanför Royal Hotel

Vi gjorde en utflykt till Riebeek West och stannade till vid en prunkande blomsteraffär, en av dom 18 sevärdheterna, fniss!

Vi gillar ju verkligen gin dvs GT. Klart man måste ha en bild på baren med bara gin av olika sorter i hyllorna

Vackert landskap, rofyllt

Vi kunde konstatera att dettta var ett fantastiskt lugn och fin helg. Vi noterade också att det var ett ställe där alla, svarta, färgade, vita behandlade varandra med ömsesidig respekt. Grabbarna på vårt hotell, som skulle hjälpa oss med våra väskor, om vi så behövde, var stolta, pratsamma och och jämlika på ett väldigt avslappat sätt. Det kändes som om alla hade det bra här. Det var fint!

Käraste Stefan, vi hade en så mysig helg och tittar man på bilderna så kan man ju bara konstatera att vi fick väldigt mycket lugn och ro! Det var allt ganska så folktomt, kärt men folktomt! Vi fick verkligen rå om varandra!

Och det gjorde vi ju, kram käraste Stefan!

En kort historia om oväntade problem!

Plötsligt i febr 2025 fick jag ett oväntat kroppsligt problem, som man inte bara kunde ignorera!! Jo, bakgrunden var att under hösten 2024 så hade jag övergett, helt enkelt tröttnat på min yoga och gått över till att Gympa med Sofia i SVT Play istället. Jättekul tyckte jag, med mycket skutt och hopp men kanske tolererade min 77-åriga kropp inte dessa nytillkomna skuttningar helt bra. 

Jag kände sakta men säkert en tilltagande tyngd i nedre delen av min mage och en vacker dag förstod jag att jag måste gå till vår husdoktor, Dr de Villiers i Somerset West och få råd om åtgärd. Något lätt rosa hade en tendens att bukta ut i samband med toalettbesök! Även en senior sjuksköterska tänker då, "Hjälp, vad är det som händer?"

Jag förstod ju att troligen är det vad vi kallar för ett framfall, att min livmoder helt enkelt har lossnat i sin upphängningsanordning och vill inte stanna på plats längre. Vad gör man åt det numera? Googla för att förstå lite mera, steg nr 1. Steg nr 2, gå till Dr de Villiers på hans drop in mottagning. 

Doktorn lyssnar noggrant som alltid och säger: "jag ska ringa till min fru´s gynekolog. Han är kompetent, duktig och trevlig". Nästa dag satt jag i stolen hos gynekolog, Dr Ludwig van Zyl, som lyssnade, undersökte med ultraljud och sen nogsamt informerade om vad han kommit fram till.

Inget är farligt, bara obekvämt. Man kan operera och använda kroppens egna vävnader och muskler alternativt använda ett fint nät som stöd. Man kan också använda en ring vid behov, vilket verkade otroligt obekvämt. Men först av allt måste man knipa och knipa på rätt sätt för att stärka bäckenbottenmusklerna. 

Jag hänvisades till Tessa Loftis i Stellenbosch, handfast och kraftfull sjukgymnast med specialité bäckenbottenträning. Av henne har jag fått ett knipprogram, vilket jag utför efter bästa förmåga.  Det är ingen snabbfix men trägen ska vinna. Först träna och helt klart är jag snabbt bättre om än inte 100 % bra. 

Min Dr Ludwig, som var så social och trevlig vid besöket, lovade att skriva en rapport till min gynekolog i Sverige, har skickat 2 rapporter, som inte innehöll samma info, som han verbalt uttryckte vid besöket, så jag väntar på rapport nr 3 och hoppas att det blir bra. Operation eller inte och i så fall vilken metod, vi får se. 

Kanske kan man jämföra denna kvinnliga åkomma med mannens prostatabesvär (inte med cancer, det är en annan femma) - man vet inte om man kan prata om det?! Det har jag gjort men man väljer ju noga när och hur. Det känns iallafall som att det är en rätt viktig del i ens kvinnoliv och att det definitivt förtjänar en plats i denna min rätt så privata blogg. Viktigast är att jag mår bra, kniper på och att jag kan ta det lugnt, inga hopp bara!! 

 

Februari 2025, kalas och ute på vift!

Mycket händer under februari månad, födelsedagar, konserter och restaurangbesök mm. Försten ut är Bodil, som fyller 75 år den 7/2. Orvar överraskar med stort överraskningskalas på hemmaplan dvs på de Zalze. Helt utan Bodils vetskap har alla arrangemang fixats så fint av Orvar själv. Allt med hjälp av de Zalze fantastiska restaurangpersonal och kockar. Bodil strålade som en sol, härligt!

Fina Bodil, 75-års födelsedag i dag, så fin i klänningen hon hade när hon gifte sig med Orvar för så där 15-20 år sedan

Örjan, Ingemar, Ulf och Kerstin uppvaktar

Likaså Christina, Inger, Bengt, Lars, Mirre och Ingemar 

Bodil, så glad och god, ett härligt kalas. Ulrika och Lars-Göran på hennes högra sida.

Den 13/2 är det Ambassadörsmiddag med Håkan Juholt, Sydafrikas Ambassadör på golfklubben Erinvale. Denna gång är Jan Bäcklund arrangör. Middagen som serverades var enligt ett vinnande koncept, nämligen samma middag som vi hade på vattumansfesten, oxfilé med grönpepparsås och pannacottaefterrätt. Gissa vad vi fick att dricka? Jo, minsann, den röda blenden, Raka, udda namn men gott vin (väl känt sen killarnas Erinvaletävlingar).

Håkan berättar om livet som ambassadör i Sydafrika. Om sillkonceptet från sin farmor, som slog väldigt väl som kommunikationsbas på Island och nu även i Sydafrika. Att bonda med människor genom mat är ju ett väl känt begrepp och sill passar ju fint på Island men kul att det funkade också i Sydafrika. Samarbete och kommunikation med "styret" i Sydafrika har varit gott både inom teknik, finans, Universitetsvärlden mm  och extra bra har det gått sen ANC slog sig ihop med DA. 

Östen och Håkan Juholt har gemensamma bekanta och mycket att prata om.

Visa bilder är ett måste, dessutom måste man ta en selfie! 

Vienna fyller år den 18/2, 6 år blir denna fina tös då. Vilken tjej, gillar taekwondo, surfing, gymnastik, skolan, lära sig svenska, gillar sina systrar och sin familj och är en så mysig och glad tjej! Härligt att fylla 6 år!

Chokladtårta är bäst!

Så fin i sin nya klänning

För att tacka Jessica, som hjälpte oss att fira Stefan den 28/12 på hans "första" 80-årsfirande så bjöd vi med Jessica och Rolf på tripp till Stellenbosch Village museum och sen på mat på fina Post&Pepper i Stellenbosch. 

Gänget på trappan till museet

Museet består av 4 hus från olika tidsepoker. Nu har vi kommit in i det äldsta, Schreuderhuis från 1709. På den tiden fanns ungefär 2-300 europeiska bosättare i Sytellenbosch. I varje hus finns en ung tjej iklädd tidstypiska kläder. Hennes uppgift är att berätta för alla besökare om huset och dess invånare. I detta kök förvånades vi över att ugnen, med en svart luckdörr inne i öppna spisen, hade sin lucka i själva eldstaden. Vem kryper in där och öppnar den heta dörren och plockar ut middagen! Säkert den minsta och smutsigaste lilla tjänsteanden!!
 

Här har vi kommit in i sovrummet, där en supertjock handskriven bibel ligger på kistan till vänster om sängen och det röda draperiet. En liten uppstoppad kisse ligger på sängen och vilar sig.

Nästa hus är från 1789 och byggdes av Hendryk Lodewyk 1789. På bilden ser vi ett ovanligt nog ett självspelande piano. 

Här bodde under en tid familjen Storm med alla sina barn

Här har vi Grosvenor House från år 1803. 

Året är nu 1850, den uppskattade befolkningen, svarta, färgade och vita är då 3 - 5000. I Berghuis, vårt fjärde hus från 1850, bor nu Olof Martinus Bergh och hans familj. Här ser vi en glimt av barnkkammaren.

Utvecklingen går framåt. Här har vi duschen. Dock såg vi ingen toalett

Drottning Victoria i all sin glans. Intressant är att Victoria visade stort intresse för Sydafrika men besökte varken Sydafrika eller imperiets andra kolonier. Hon var dock allestädes närvarande här nere. Bl a har hon och hennes son Alfred gett namn åt den berömda hamnen i Kapstaden, Victoria och Alfred Waterfront. Alfred var officer i Royal Navy och var den första brittiska kungligheten, som besökte Sydafrika år 1860. Han lade då grundstenen till Kapstadens hamn, Victoria & Alfred Waterfront. Nog om detta, det var kul men nu går vi till gamla posthuset i Stellenbosch, som nu kallas Post&Pepper.

Så trevigt vi hade det, tack Jessica för att du hjälpte till att göra Stefans 80-årsdag till en så fin upplevelse!

Bakom Rolf och mig finns Post&Peppers fina kök. Vilken god mat vi åt och vilken fin service vi fick, vi njöt i fulla drag!

Tor o Agnes bjuder ut oss denna gång, som tack för att dom fick bo i vårt hus några veckor förra året, när dom skulle flytta hem till Sverige. Ett glapp uppstod, dom hade ingenstans att bo. Så klart dom kunde bo i vårt hus.

Vi bjuds på god mat på Longridge, som plötsligt visade sig ha både god mat och mysig miljö. Tack snälla ni för allt detta goda och fina och tack för trevlig savaro!

Sist men inte minst, Roxette med Per Gessle och nykomlingen Lena Philipsson börjar sin turné 2025 i Kapstaden av alla ställen. Roxette har varit omåttligt populära här nere så valet att börja här, fortsätta i Johannesburg var lätt. Stora Grand Arena blev platsen och dit åkte vi så där 30 svenskar från Somerset West och Strand i två bussar arrangerade av snälla Rolf Backberg.

Allt fungerade fläckfritt, bussarna kom, vi letade oss fram till en fin GT innan start och strax satte det igång. Lite trevande i början, säkert nervöst. Stor, kanske lite ödslig scen, men när de välkända låtarna kom, Sleeping in my car etc så släppte det. Tyckte faktiskt att Lena fyllde Marie Fredrikssons skor väl. Bra jobbat allihopa!!! Publiken var med från första stund, kunde alla låtarna, klappade och hoppade. Rolig kväll!

Pampiga Grand Arena utanför Kapstaden vid N1 var skådeplatsen för detta. Massor med folk överallt, visade sig vara fullsatt!

Mysig, fin röst, glad och snygg Lena!

Lena med Per Gessle och bandet, där flera medlemmar varit med sen start.
En parentes, vi har precis sett Sommartider hemma i Sverige, denna underbara film om Gyllene Tiders fantastiska  utveckling och popularitet i Sverige. "Sommartider, hej, hej" - bästa sommarlåten! Men nej, Roxette och Gyllene Tider har inte med varandra att göra, bara Per Gessle
är den gemensamma faktorn.