Hej, detta året startar jag min blogg i god ordning, alltså inte som förra året när jag skrev mina septemberinlägg i januari. Alldeles snart kommer jag att börja med att berätta om Syster Yster gängets fantastiska höstträff i Göteborgs norra skärgård.
Men låt mig först introducera årets blogg, som alltså heter Vårt tredje liv fortsätter, fjortonde året 2024 - 2025. För att kunna hitta den på nätet behöver man använda sig av nätadressen Varttredjeliv76.blogspot.com. Varför blev det då inte 14 utan 76? Jo pga tidigare tekniska problem, låt oss kalla det handhavandeproblem, så gick det inte, utan valet föll på min eminenta ålder, nämligen 76. Det får gå, man får stå ut även om det stör! Den förra bloggen, nr 13, avslutades 10 september 2024.
I dag är det 28e september, jag startar i god tid, känns bra. Stefan och jag är nu i Göteborg igen. Vi mår bara fint och åker till Sydafrika den 15/10 med Qatar Airways denna gång.
Men nu skall jag berätta om vår Syster Yster träff den 7-8/9. Vår vän Tina är till vår stora sorg och saknad inte med oss längre. Hon åkte till Skottland i juni tillsammans med sin Leif, var där en vecka och avled plötsligt innan hemresa och begravdes 2 dagar före midsommar, så oändligt sorgligt. Självklart pratade vi mycket om Tina. Det kändes bra, det behövde vi göra. Begravningen var något traumatisk och kändes inte helt bra, för främst Annika. Upplevelsen var att Annika och Tina var bästa vänner sen många år tillbaka men så kändes det inte på begravningen i Örgryte Gamla kyrka, ej heller på samlingen efteråt hemma hos Leif. Tinas särbo, i Vallda. Kanske är det så att oväntade dödsfall är så svåra för så många, att det lätt blir fel i hanteringen av människor. Men vi pratade mycket om detta, kanske sjunker det undan framöver. Maria och jag var inte med. Maria var i Frankrike och för mig var det 2 dagar före midsommar och fullt hus på landet. Det gick bara inte.
Hur som helst, allt lägger sig och vi hade en härlig helg. Vädret var underbart, solen sken, det var varmt både i luften och i vattnet. Helt fantastiskt i vattnet, ganska långgrunt på Öckerö, Hönö och Rörö och vi badade överallt, 20 gr i vattnet, såå fint!
Vi bodde hos Marianne på Öckerö Bed&Bike, två i varje rum, det ena med balkong, ett bed&breakfast all inclusive! För visst var det bra, lakan o handduk ingår, frukost, 4 cyklar, 24 timmars boende och lite till, allt för 4000 kr, prisvärt tyckte vi. Marianne hade fixat hjälmar och strax satt vi på hojarna med 2 flaskor bubbel i cykelkorgarna. Vi fyllde på med extra god picknickmat på ICA Maxi och sen utforskade vi Hönö Klåva, det närmsta man kan kalla köpcentrum på Hönö. Det befanns vara av 0 intresse där och då men vi noterade att här låg Tullhuset, Hönös bästa restaurang, där vi bokat in oss för kvällen och att det fanns ett trevligt café om kaffebehov skulle uppstå.
 |
| Våra 4 cyklar, 3-växlade, lättcyklade, fungerade alldeles utmärkt |
 |
| Ett trevligt, ombonat och välskött växthus, där vi på söndagmorgonen njöt vår goda frukost |
Ett bad och picknickställe var nu målet och vi cyklade mot Fotöbron. Annika dömde raskt ut bron som för hög och jobbig att cykla, så vi landade på badplatsen vid Jungfruviken, innan bron. Jättefint och vi dukade upp vår medhavda picknick med goda korvar, ostar, sallad, nötter, tomater, jordgubbar, Annikas hembakade stenugnsbröd och så klart den goda skumpan. Den använde vi till att skåla för våran Tina med hopp om att hon har det bra och att vi ses igen förr eller senare. Må du ha det gott, Tina!
Vi tar vägen om caféet för en kaffe och sen landar vi på en av Öckerös badplatser där jag inser att jag fått blodad tand och badar en gång till, det är helt enkelt sanslöst skönt. Fullt med människor badar i detta fantastiska väder, vi njuter alla i fulla drag!
 |
Öckerö badplats, vilken härlig kväll!
|
 |
| Här funderar vi på att ta oss ett litet bad |
 |
| Vi laddar lite till... |
 |
| Nu går iallafall jag ner till badet... |
 |
| Gunnel stannar kvar, läser turistbroschyr |
Tiden går väldigt fort när man har trevligt, vi delar en liten flaska skumpa till och sen är det dags för middag på fina Tullhuset. Fullt med folk, vi tar var sin 3-rätters meny med hummersoppa, hälleflundra och äppelkaka. Det var verkligen jättegott alltsammans men otroligt mäktigt. Vi drack gott vin men inte särskilt mycket. Vi hade ju fått vår ranson tidigare på dan. Mörkret föll, Marianne hade ordnat cykellyktor till oss och vi tog oss hem nästan oskadda. Annika lyckades sladda till en vurpa på sista krönet innan vi cyklade in genom grinden. Hon slog sitt knä, blodvite uppstod men det kunde varit värre.
Vi sov gott, vaknade lagom till frukost kl 8.30. Och vilken fin frukost, fanns allt som ska ingå i en näringsrik, god och hälsosam frukost. Dessutom kunde vi äta i hennes fina växthus, bra jobbat Marianne, detta tyckte vi om.
Vi packar ihop, målet för dagen var Rörö med sin säregna natur och alla klapperstenar. Här var jag för några veckor sedan med Stefan, Ulf och Sophia med familj. Hit åker man gärna igen.
Men våran Annika avstår från cykeltur i dag. Knät värkte lite och är man van att åka elcykel så kan det också vara lite tufft att trampa med egna ben. Vi andra cyklade till färjan, backe upp och backe ner, faktiskt lite jobbigt. Men det gick bra, vi hann i tid till färjan och vips var vi på Rörö. Lika fint som sist med Sjöräddningsstation, fiskebåtar och med en restaurang som låg så fint vid hamnen, redo för ett stopp för lunch. Vi ger oss upp mot Naturreservatet och väljer att vandra runt i motsols ordning denna gång. Jättefint, härligt väder, vilken dag vi hade.
 |
| Fria vidder, utsikt mot Västerhavet |
 |
| Någon gillar stenskulpturer |
 |
| Och någon har byggt ett hus av drivved, inredd med gunga för småttingar och kan nog tänkas vara lite häng för traktens tonåringar |
 |
| Annika och Tina, vi saknar er båda, men glädje i nuet måste vi ha ändå |
Vi hinner med ett dopp även här på Rörö. Kul att se att alla tre badplatserna vi besökte var skapta i samma form. Det fanns både lite gräs, klippor men också en sandstrand. Det var långgrunt och alltid en brygga, där man klev i till strax under midjan direkt, precis lagom. Vattnet var sammetslent och salt. Sen kan man ju konstatera att 20 grader är inte speciellt varmt ändå, vilket innebär att man får räkna ner för att klara att doppa sig. Men efter det initiala doppet så är njutningen fullständig, härligt.
Vi kommer hem till Annika, som haft en bra dag. Vi packar in i bilen och åker hemåt. Tack alla systrar för härliga dagar. Tina, vi saknade dig men så är livet, när vi minst anar det, så sker en förändring. Och livet går vidare. Nästa år, helgen den 6-7/9 2025, åker vi till Väderöarna, Maria bokar. Det ser vi fram emot!